Min pappa

Jag bor på halvtid hos min pojkvän, och halvtid hemma hos mina föräldrar. Mådde så himla bra i morses, hade en så mysig morgon med min fina pojkvän som alltid är så glad och positiv och får mig att känna att allt är möjligt. Nu är jag hemma hos mina föräldrar, och det tog bara två timmar innan pappa var tvungen att förstöra allt. Som vanligt. Han kom in i mitt rum och var bara tvungen att berätta om en studie han sett på tv, där det framkom att människor som sitter framför datorn många timmar varje dag löper större risk att bli deprimerade och begå självmord. "Tänkte bara att jag skulle berätta det för dig", sa han, "så får du själv avgöra vad du vill göra med den informationen".

Nejmen så trevligt. Lite elaka pikar och inplantering av negativa tankar i mitt huvud så här på torsdagsmorgonen. Ibland vill jag bara skrika mig hes.

"Du pappa," önskar jag att jag kunde säga, "jag tror att växa upp med en verbalt misshandlande skithög, som dig, bidrar betydligt mer till depression och självmordstankar än att sitta vid datorn".

Blä.