"Kom igen, prata då!"

Okej, ni kanske märker. En av mina favoritsidor på nätet är 9gag. Kolla in det här (och läs kommentarerna!).

Om ni inte förstår Engelska: Det handlar alltså om personer som pekar ut den blyga i klassen och ifrågasätter inför alla klasskamrater varför denne är så tyst.

Sånt här gör mig verkligen skitsur. Speciellt de hjärncellsbefriade idioter som i kommentarsfältet berättar att det gör såhär ofta, för att hjälpa. Hjälpa. Sug på den. Hjälpa?

Till alla assholes, beakta detta:

* Blyga vet om att de är tysta. Förstår ni? Vi tar det en gång till; blyga vet om att de är tysta. Ni behöver inte berätta det för oss.

* Blyga oroar sig över att andra människor ska ha en negativ uppfattning om dem. Och en gång till; Blyga oroar sig över att andra människor ska ha en negativ uppfattning om dem. När ni uppmärksammar vår tysthet med antydan att det är något negativt, bekräftar ni vår rädsla. Vi skäms. Det får som effekt att vi oroar oss ännu mer = blir ännu tystare.

* Blyga blir obekväma av uppmärksamhet. Hajar ni? Obekväma. Av. Uppmärksamhet. Om ni gör något som drar flera människors uppmärksamhet till oss, så blir vi inte glada. Vi blir rädda, ångestfyllda, och till och med arga.

* Blyghet är inte något man bara kan stänga av och på. Lika lite som det går att stänga av och på att vara kreativ. Eller av och på att ha matematiskt tänkande. Blyghet ligger rotat i vår personlighet. Det är inget aktivt val som vi gör.

* Det är okej att vara blyg. Det är normalt och mänskligt att vara lite blyg. Blyghet har historiskt sett inte setts som något problem. Det är först i modern tid med det kommersiella samhället som god social förmåga, och att vara utåtriktad, anses vara så viktigt. I vissa länder än idag anses faktiskt blyghet vara någonting bra, en god ledaregenskap. Igen; det är okej att vara blyg. Varför ska vi ändra hela vår personlighet för att kunna passa in med er? Lär er att förstå oss och därmed möta oss på halva vägen istället.

Om ni seriöst vill hjälpa:

* Blyga tycker om när människor möter dem på deras egen nivå. På deras egen nivå. Gå ifrån dina vänner en stund och sätt dig ensam med oss om du vill att vi ska öppna upp. Tala lugnt. Var snäll och försiktig. Tålmodig. Ställ lite frågor, men inget för personligt. Förvänta er inte att vi ska leda konversationen, vi lyssnar gärna när ni berättar om er själva en stund.

* Nämn aldrig vår blyghet eller tysthet. Jag upprepar; ALDRIG. Då förlorar ni genast all vår tillit och vi slår ihop som en mussla. Varför? Se ovan!

* Om ni sätter er vid oss och pratar, gå då inte därifrån så fort konversationen dör och det blir lite tyst. Då tolkar vi det som att ni gick därifrån enbart för att ni tycker att vi är för tysta.

* Blyga öppnar upp när de känner gemenskap och tillit. Gemenskap och tillit. Behandlar ni oss som om vi är en i gänget, ja då börjar vi känna oss som en i gänget. Respekterar ni våra begränsningar och undviker att utsätta oss för situationer som vi tycker är obekväma, ja då kommer vi börja känna tillit till er. Blyga människor blir ofta mycket lojala vänner.

OBSERVERA!

* Det är möjligt att vara blyg och social. Detta är människor som är tysta och obekväma i sociala situationer, men vill klara av dem, vill umgås. De kan undvika kontakt med andra, men om någon kommer fram och pratar visar de att de vill genom att anstränga sig (så gott de kan) för att delta i konversationen.

* Det är även möjligt att vara blyg och osocial. Detta är människor som är tysta och obekväma i sociala situationer, och dessutom saknar intresse för att delta i dem. De som saknar intresse kommer troligen att visa det genom sitt kroppsspråk. De suckar otåligt, rullar med ögonen, kniper ihop mungiporna och liknande. Var uppmärksam på detta, dessa blyga personer vill bli lämnade ifred.

* Det finns givetvis även gråzoner mellan dessa två typer.



Hoppas att denna långa lista når flera ögon och att någon kan ta lärdom av den. Nu är klockan snart halv fyra på natten och jag somnar snart på tangentbordet. God natt!