söndag 17 mars 2013

Härliga minnen

För tre år sedan, när jag och min pojkvän var i färd med att bli tillsammans, kunde jag göra ganska märkliga grejer.

Han hade tagit bilen hem till mig, eftersom vi bodde en bra bit ifrån varandra. Jag bodde hos mina föräldrar, och naturligtvis var det otänkbart för mig att de skulle få träffa honom (dom kommer göra bort mig Ahhhhh!). Så jag vägrade släppa in honom i huset. Perfectly normal behaviour. Istället spenderade vi dagen på en iskall klippa i hård nordanvind, och inspekterade instrumentpanelen i hans bil. Romansen flödade som ni förstår.


Hur det än var så blev det väldigt sent till slut, och han var för trött för att köra hem. I det här läget kanske ni tycker att jag borde ha bitit i det sura äpplet, och erbjudit honom en sängplats hemma hos mina föräldrar? Haha, nehej du. You are mistaking me for a normal person. Jag bad honom att köra hem mig. Sedan lade jag mig i min varma gosiga säng medan han fick sitta och skaka, ensam och kall, ute i bilen. Jag gick inte ens ut och gav honom en filt.

Bästa flickväns-award? I think so.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar